Vad är styrränta och hur påverkar den mina lån?

Styrränta, eller reporänta som den också kallas, är en term som ofta dyker upp i diskussioner om inflation och samhällsekonomi. Men vad betyder styrränta egentligen, hur påverkar den dig som låntagare och hur ser prognosen för framtiden ut? Det kikar vi på här.

Vad är styrränta?

Styrränta är den ränta som Sveriges centralbank, Riksbanken, fastställer. Riksbanken har som uppgift att upprätthålla en stabil inflation, en stadig ekonomisk tillväxt och en hög sysselsättning – vilket de gör genom att justera styrräntan.

I grunden styr styrräntan hur mycket det kostar för banker att låna pengar vilket i sin tur påverkar den ränta du får när du lånar pengar eller sparar.

Styrräntan påverkar inflationen

Riksbanken har alltså i uppgift att upprätthålla en låg och stabil inflation på 2 %. Genom att höja eller sänka styrräntan kan Riksbanken möjliggöra en ökad eller minskad inflation.

Så styrs styrräntan

Riksbanken fastställer styrräntan några gånger per år. Då kan de välja att antingen låta styrräntan vara kvar på samma nivå alternativt att höja eller sänka den. Deras beslut baseras på hur Sveriges och omvärldens ekonomi mår och på vilka förväntningar man har på inflationsutvecklingen.

Då höjs och sänks styrräntan

Om man tror att inflationen kommer öka kan Riksbanken välja att höja räntan för att förhindra ökad inflation. Om man däremot tror att inflationen kommer minska kan man välja att sänka styrräntan för att stimulera ekonomisk aktivitet och på så sätt öka inflationen.

Styrräntan styrs alltså inte av hur inflationen är i Sverige just nu, utan hur man tror att inflationen kommer att utvecklas framöver.

Vad innebär höjd styrränta?

En höjd styrränta innebär att det blir dyrare att låna pengar. Detta beror på att Riksbanken vill bromsa ekonomin och hålla inflationen i schack. Om du har ett lån kan det betyda att din månadskostnad går upp.

Höjd styrränta är positivt för sparandet

För låntagaren kan den höjda styrräntan alltså upplevas negativ. Däremot är höjningen goda nyheter för sparare som nu får högre ränta på sitt sparkonto.

Varför höjs bankens räntor när styrräntan höjs?

Sveriges banker kan låna pengar av Riksbanken – pengar som bankerna i sin tur lånar ut till dig som privatperson. När bankerna lånar pengar av Riksbanken måste de, precis som alla andra låntagare, betala ränta till Riksbanken – en kostnad som motsvarar styrräntan. När styrräntan höjs blir det alltså dyrare för bankerna att låna pengar.

Som ett resultat av detta kommer banken att höja sina egna räntor, bland annat eftersom de vill att den ränta som de ger sina låntagare ska vara högre än styrräntan.

Varför minskar inflationen av en höjd styrränta?

Det finns flera orsaker till att inflationen minskar av en höjd styrränta. När styrräntan höjs kommer bland annat privatpersoners banklån att bli dyrare. Detta resulterar i att befolkningen får mindre pengar över varje månad och därför köper mindre varor och tjänster – vilket i sin tur leder till minskad ekonomisk aktivitet och således minskad inflation.

Så påverkas samhället och våra lån av styrräntan

En höjning eller sänkning av styrräntan har en direkt påverkan på samhällets ekonomi och våra lån. Om styrräntan höjs, höjs också bankens inlånings- och utlåningsräntor och om styrräntan sänks kommer bankens räntor också att sänkas.

En höjd styrränta kan:

• Minska lånandet till följd av högre lånekostnader
• Ge höjd månadskostnad för nuvarande låntagare
• Minska konsumtionen bland allmänheten
• Öka allmänhetens sparande tack vare höjd sparränta

En sänkt styrränta kan:

• Uppmuntra till lån på grund av sänkta lånekostnader
• Ge sänkt månadskostnad för nuvarande låntagare
• Öka konsumtionen bland allmänheten

Styrräntans historik

Styrräntan i Sverige är historiskt sett fylld med upp- och nedgångar som ofta är kopplade till globala eller nationella ekonomiska händelser. Under finanskrisen 2008 sänktes exempelvis styrräntan dramatiskt för att stödja ekonomin – detta efter att ha höjts till över 4 % tidigare samma år.

Åren efter finanskrisen har det varit en relativt låg styrränta för att stimulera ekonomisk aktivitet. Under åren innan coronapandemin låg styrräntan till och med på minus.

Styrräntan i Sverige idag

Under coronapandemin 2020 närmade sig styrräntan nollan. Under samma period minskade också efterfrågan på varor och tjänster drastiskt vilket ledde till minskad inflation. När restriktionerna väl lättade ökade plötsligt efterfrågan på varor och tjänster vilket i sin tur har lett till en stadigt ökande inflation. Till följd av detta började Riksbanken höja styrräntan under 2022 för att hålla inflationen i schack.

Fram till hösten 2023 höjde man styrräntan 8 gånger i rad, up till 4 % – innan man i maj 2024 för första gången sänkte räntan ned till 3,75 %, vilket sen följdes av ytterligare 2 sänkningar i augusti och september. Sedan dess har styrräntan fortsatt sänkts, och den ligger nu på 2,50 %.

Lika höga nivåer som 2008

Man har höjt styrräntan för att dämpa den höga inflationen, vilket gjort att den nu närmat sig samma höga nivåer som under finanskrisen 2008. Detta har gjort att många privatpersoners lånekostnader ökat kraftigt de senaste åren.

Prognosen för styrräntan

Riksbanken säger i sitt senate pressmeddelande att det förväntas fler sänkningar till under andra halvan av 2024.

“Om inflationsutsikterna står sig kan räntan sänkas ytterligare två eller tre gånger i år, vilket är något snabbare än i direktionens bedömning i juni.” – Riksbanken.se

Här kan du läsa mer om ränteprognosen för 2024.