Vad är skuldkvot och hur beräknas den?
*Räntan är rörlig och sätts individuellt. För ett annuitetslån på 0 kr med NaN års löptid, nominell ränta NaN % och 0 kr i uppläggnings-/aviavgift blir den effektiva räntan 0 %. Totalt belopp att betala: 0 kr. Månadskostnad: 0 kr fördelat på NaN betalningstillfällen. Din ansökan kommer att skickas till de kreditgivare som bäst matchar din profil. Återbetalningstid 1-20 år. Maximala räntan är 33,99%. Räntespann mellan: 5,20% - 33,99% (Uppdaterat februari 2024).
Din skuldkvot visar storleken på ditt bolån i förhållande till din inkomst före skatt. Här tittar vi närmare på hur skuldkvoten påverkar din ekonomi och amorteringen på bolånet.
Vad är skuldkvot?
När du ansöker om ett bolån bedömer banken din ansökan utifrån en lång rad faktorer, däribland befintliga lån, civilstånd och eventuella barn i familjen. Men den viktigaste faktorn för hur stort lån du kan få är din inkomst. Din skuldkvot visar hur stort bolånet blir i förhållande till din eller hushållets gemensamma årsinkomst.
Varför är det viktigt att veta hur stor skuldkvot jag har?
Skuldkvoten är dels viktig för att veta hur stort bolån du kan ta, och dels för att beräkna hur mycket du behöver amortera. En hög skuldkvot innebär att du måste betala av mer på lånet varje år.
Eftersom amorteringen tillsammans med andra utgifter påverkar din vardagsekonomi, kan en hög skuldkvot göra att kalkylen inte håller. Därför är det viktigt att ha så få andra lån och onödiga utgifter som möjligt när du söker bolån.
Hur hög skuldkvot får jag ha?
I Sverige finns det inget officiellt skuldkvotstak – det är helt upp till bankerna att sätta sina egna regler. Men en skuldkvot på 4,5 eller högre innebär att du behöver amortera 1 procent mer på bolånet. Om banken anser att du inte har ekonomin för att klara amorteringsnivån, kan de ge avslag på din låneansökan eller erbjuda ett lägre bolån.
Hur räknar jag ut skuldkvoten?
Du räknar ut din skuldkvot genom att dela bolånebeloppet med din eller er gemensamma årsinkomst före skatt. Kom ihåg att ta med alla disponibla inkomster i ekvationen. Till dessa hör exempelvis bostadsbidrag, studiebidrag, barnbidrag och pension efter skatt.
Ett räkneexempel:
Du och din sambo har en gemensam årsinkomst på 400 000 kronor före skatt (bruttoinkomst). Ni vill köpa en bostad för 1 750 000 kronor. 1 750 000/400 000 ger er en skuldkvot på 4,375, precis under gränsen för det skärpta amorteringskravet.
Hur ser amorteringskravet ut i förhållande till skuldkvoten?
Det skärpta amorteringskravet från 2018 innebär att alla bolån med en skuldkvot på 4,5 gånger bruttoinkomsten eller högre måste amorteras med en extra procent per år. Detta oavsett hur låg belåningsgrad du har.
Hur hör belåningsgrad och skuldkvot ihop?
Belåningsgrad och skuldkvot är två separata saker, men tillsammans kan de påverka villkoren för ditt bolån och din amortering. Belåningsgraden visar hur mycket du lånat i förhållande till bostadens värde, medan skuldkvoten visar bolånet i förhållande till inkomst. Du räknar ut belåningsgraden genom att dela bostadens värde med ditt bolån.
Följande gäller i dagsläget:
- Bolån som tecknats efter 1 juni 2016 och har en belåningsgrad på över 50 % ska amorteras årligen.
- En belåningsgrad på 50–70 % innebär amortering med minst 1 % av bostadens värde.
- En belåningsgrad på 70–85 % innebär amortering med minst 2 % av bostadens värde.
- Om du har en skuldkvot på mer än 4,5 gånger din bruttoinkomst måste du amortera ytterligare 1 % utöver amorteringen baserad på belåningsgraden. Även om du skulle ha en belåningsgrad under 50 % behöver du alltså amortera 1 % på grund av skuldkvoten.
Vad är en bra skuldkvot?
En låg skuldkvot är en bra skuldkvot, eftersom det skapar utrymme i bankens bolånekalkyl. Många som tar bolån försöker komma upp i sitt individuella maxbelopp, vilket innebär större risk vid framtida räntehöjningar eller svängningar på bostadsmarknaden.
Men framför allt medför en hög skuldkvot att ditt bolån blir dyrare och att du får mindre pengar över att leva för. Det finns två sätt att få ner skuldkvoten – du kan antingen öka din inkomst eller minska dina skulder.
Läs också: Räkna på bolån
Hur hög är den genomsnittliga skuldkvoten i Sverige?
Svenskarna är idag mycket högt belånade jämfört med hur det såg ut för bara 20 år sedan. Den genomsnittliga skuldkvoten i landet var 307 % år 2020. Anledningen till att skulderna ökar är att vi haft väldigt låga bolåneräntor under långa perioder.
Under senare tid har dock styrräntan och därmed bankernas bolåneräntor ökat kraftigt, vilket lett till att låntagare med hög skuldkvot fått det tuffare ekonomiskt. Men egentligen är det exakt ett sådant scenario banken tar med i beräkningen när du ansöker om bolån.
Viktigt att inte betala för mycket i ränta
Om du sitter med höga bolån och har en skuldkvot på över 4,5 gånger din bruttoinkomst, vill du så klart komma under den magiska gränsen för att slippa amortera extra. Om du inte har möjlighet att öka din inkomst, är enda sättet att få ner skuldkvoten att betala av på lånet. Genom att jämföra bolån och hitta det med bäst möjliga ränta, kan du lägga mellanskillnaden på amortering istället – ett effektivt sätt att minska skuldkvoten på sikt!
Vi hjälper dig att hitta rätt bolån
Att byta bank är betydligt lättare än du kanske tror. Vi kan hjälpa dig att hitta bästa möjliga bolån utifrån dina individuella ekonomiska förutsättningar. Om du har andra dyra lån kan du även ansöka om ett samlingslån via oss – det blir billigare i längden. Hör gärna av dig till oss!
Vanliga frågor och svar – Skuldkvot
Vad innebär skuldkvot?
En skuldkvot visar hur stort bolån du har i förhållande till din bruttoinkomst. Skuldkvoten påverkar bland annat hur mycket du behöver amortera på bolånet.
Hur högt är skuldkvotstaket?
Bankerna bestämmer själva hur hög skuldkvot låntagaren får ha. Många har ett tak omkring 5–6 gånger årsinkomsten.
När måste jag amortera 1 % extra?
Det skärpta amorteringskravet från 2018 säger att du måste amortera en extra procent per år om du har en skuldkvot på 4,5 gånger årsinkomsten eller högre.
Hur räknas skuldkvoten ut?
Du räknar ut din skuldkvot genom att dela bolånet med bruttoinkomsten, vilken även inkluderar olika bidrag och pension.
Mer om bolån och bostadsköp
VI HJÄLPER DIG FÅ LÅN TILL BÄST RÄNTA
Våra andra tjänster
Våra partners