Lagfart – ägarbeviset vid ett fastighetsköp

När du köper en fastighet ansöker du om en lagfart hos Lantmäteriet. Lagfarten är ett bevis på att du äger fastigheten och innehåller även uppgifter om förvärvet och köpeskillingen. Intyget är en viktig handling av flera skäl. Dessa tittar vi närmare på här.

Vad är en lagfart?

En lagfart är ett dokument med information som rör ditt fastighetsköp. Det visar bland annat vem som äger fastigheten, hur köpet gick till, köpeskillingen och fastighetens historik. Lagfarten ska även ha med giltiga köpehandlingar – det vill säga originalavtalet för köpet. Vid överlåtelse av tomträtt behöver du också en lagfart som ägarbevis.

Varför är det viktigt att ha en lagfart?

Det är viktigt att ha en lagfart av flera skäl. Det främsta och viktigaste är att lagfarten bevisar vem som är ägare av fastigheten. Men den kan också användas som underlag för banken när du vill belåna din bostad. Belåning innebär att banken lånar ut pengar till dig med fastigheten/bostaden som säkerhet.

Kan jag äga en fastighet utan att ha en lagfart?

Du kan äga en fastighet utan att ha ansökt om en lagfart, trots att du måste registrera ägandet enligt lag. Om du inte ansöker inom angiven tid föreläggs du i första hand ett vite – du får alltså böter.

Om du inte ansöker om lagfart och heller inte betalar överlåtelseskatten inom sex månader från köpdagen, kommer du också att krävas på förhöjd överlåtelseskatt. Den stiger 20 % per halvår och kan som mest bli dubbelt så hög som det ursprungliga beloppet.

Att inte ha en lagfart kan försvåra en framtida försäljning juridiskt när nästa person ska skrivas som ägare. Men ditt fastighetsförvärv är fortfarande giltigt och köpet kan inte hävas på grund av att du inte betalar din lagfart.

Att ansöka om en lagfart på din fastighet sker till en engångskostnad, men bortsett från det finns det endast fördelar med att ha ägarbeviset på plats.

Läs också vår guide till att köpa bostad första gången!

När ska jag ansöka om en lagfart?

Enligt lag ska en lagfart registreras senast tre månader efter att ni undertecknat köpekontraktet. Ansökan skickas till Lantmäteriet. Din bolånebank – förutsatt att du har en sådan – hjälper vanligen till med ansökan och registreringen av lagfarten.

Hur lång tid tar ansökningsprocessen?

Din lagfartsansökan tar vanligen mellan 4–8 veckor att behandla. Då den ska vara registrerad senast tre månader efter att köpekontraktet skrivs på, är det bäst att skicka in den i samband med ägarbytet.

När betalar jag lagfarten?

Så fort handläggningen av din lagfart är klar skickar Lantmäteriet ut en faktura. Du har då 30 dagar på dig att betala lagfarten.

Vad kostar en lagfart?

Kostnaden för lagfart kallas stämpelskatt och är alltid 1,5 % av den fasta egendomens pris. För juridiska personer – föreningar eller företag – är stämpelskatten istället 4,5 %.

Om du som privatperson köper en fastighet för 2 miljoner kronor betalar du alltså 30 000 kronor för lagfarten (2 000 000 x 0,015).

Det händer dock att taxeringsvärdet – det samlade värdet av en fastighet inklusive tomt, byggnader, etc. – är högre än försäljningspriset. Då räknas kostnaden för lagfarten istället ut med taxeringsvärdet som utgångspunkt. Lagfarten blir därmed dyrare.

Läs också: Checklista inför tillträde

Vad räknas som en fastighet?

När du köper en fastighet behöver du en lagfart som bevisar att du är den rättmätiga ägaren.

Det finns åtta typer av fastigheter:

1. Lantbruksenheter
2. Småhusenheter
3. Hyreshusenheter
4. Industrienheter
5. Ägarlägenhetsenheter
6. Täkter
7. Elproduktionsenheter
8. Specialenheter

De vanligaste privata förvärven är småhusenheter och ägarlägenhetsenheter.

• Småhusenheter
  Exempel på detta är villor, radhus, parhus, semesterhus och liknande. Även obebyggd mark där småhus är tänkta att byggas räknas som en småhusenhet. Det spelar ingen roll om det är ett fritidshus eller ett permanent boende.
• Ägarlägenhetsenheter
  En ägarlägenhet är inte samma sak som en bostadsrätt. I en bostadsrättsförening köper du rätten att bo i din lägenhet, men en ägarlägenhet har du full äganderätt på. Det gör att du inte behöver rätta dig efter en förenings stadgar och regler. Om du äger en bostadsrätt äger du alltså ingen fastighet.

Lagfart vid nybygge

Om du köper en tomt med avsikt att bygga ett hus, ansöker du om lagfart för tomten utifrån dess taxeringsvärde. Kostnaden blir då 1,5 % av tomtens taxeringsvärde. Du behöver inte ansöka om en ny lagfart när huset står färdigt, trots att taxeringsvärdet för fastigheten – tomten plus bostaden – då ökat. Här kan du läsa mer om hur det funkar att köpa tomt och bygga hus.

Läs också: Låna till fritidshus

Lagfart vid arv och bodelning

Stämpelskatt behöver du endast betala om du köper fastigheten. Handlar det om arv eller bodelning är den enda kostnaden Lantmäteriets expeditionsavgift på 825 kronor.

När en fastighetsägare dör ansöker dödsboet om en särskild dödsbolagfart. Då ska en kopia av bouppteckningen skickas in tillsammans med de övriga uppgifterna i ansökan.

Läs mer: Bodelning sambor

Vad är en vilande lagfart?

För att belåna en fastighet har banken som krav att du är lagfaren ägare. Men eftersom ansökan om lagfart inte kan skickas innan affären är klar, blir det svårt att få bolån. I en situation där betalningen ännu inte är genomförd kan inskrivningskontoret hos Lantmäteriet bevilja en vilande lagfart. När registreringen av den är klar kan banken göra en inteckning – vilket innebär att fastigheten belånas och förvärvet kan slutföras.

Det här är ett typiskt exempel på varför husköp ofta tar mycket längre tid än bostadsrättsaffärer.

Varför behöver jag ingen lagfart till en bostadsrätt?

Det beror på att en lagfart endast behövs om du äger fastigheten. Vid en bostadsrättsaffär köper du en andel i bostadsrättsföreningen och får boenderätten till din bostad – men du äger den juridiskt sett inte.

Vad är skillnaden på lagfart och pantbrev?

Lagfart och pantbrev är inte samma sak, men de blandas ofta ihop då de båda har med fastighetsköp att göra. Pantbrev är ett värdebevis på att fastigheten är belånad hos banken. Om du inte sköter dina avbetalningar kan banken hänvisa till pantbrevet för att göra en utmätning och sälja bostaden.

Om du vill belåna fastigheten på nytt och därmed ta ut nya pantbrev, kan du behöva lagfarten som bevis för att du är ägaren.

Om du vill veta om ett hus du är intresserad av har befintliga pantbrev kan du vända dig till Lantmäteriet. Många gånger står det dock i bostadsannonsen om pantbrev finns eller inte.

Räkna alltid med lagfart och pantbrev i bostadskalkylen

När du ansöker om bolån för hus får du alltid ett lite lägre högsta belopp än om du ska köpa bostadsrätt. Kostnaderna för lagfart och pantbrev är en av anledningarna till detta. En annan är att banken kräver att du har mer sparpengar för att täcka eventuella renoveringsbehov på fastigheten.

Är lagfart avdragsgillt?

Ja, både kostnaderna för lagfart och pantbrev är avdragsgilla när du ska sälja din bostad. Avdragen görs i deklarationen när du deklarerar din försäljning och gör att du får minskad vinstskatt.

Summering lagfart:

• En lagfart är ett ägarbevis för en fastighet
• Du ansöker om lagfart hos Lantmäteriet
• Ansökningsprocessen tar 4–8 veckor och banken kan hjälpa dig mot en administrativ avgift
• Kostnaden för lagfart är 1,5 % av försäljningspriset eller taxeringsvärdet på fastigheten
• Vid arv och bodelning betalar du endast expeditionsavgift
• Att öppna ett nytt pantbrev kostar 2 % av lånebeloppet plus administrativ avgift
• Både pantbrev och lagfart är avdragsgilla vid en fastighetsförsäljning

Privatlån till lagfart

Eftersom kostnaderna för lagfart inte får räknas in i ditt bolån, kan du istället ta ett privatlån för att betala den. Via Sambla kan du jämföra privatlån från över 40 banker och långivare med en och samma ansökan. Det gör att du automatiskt pressar ner räntan till lägsta möjliga nivå. Ansökan är både bindningsfri och kostnadsfri.

Vill du veta mer om att ansöka om lagfart eller prata privatlån och bolån? Hör av dig till oss på Sambla!