Vad händer med min ränta?
Av: Pingis Berg-Hadenius
Vardagsekonom på Sambla
Sedan förra våren har Riksbanken höjt den så kallade styrräntan från 0 till 3,5 procent. De flesta har märkt att ens räntekostnader ökat tre till fyra gånger eller mer på ett år. Hur ska man tänka framåt kring sina räntor och räntekostnader?
”De flesta prognosmakare tror att räntetoppen är nära. Alltså att Riksbanken höjer räntan lite till i slutet av juni igen”, säger Pingis Hadenius, vardagsekonom på Sambla.
Varför fortsätter Riksbanken att höja räntan?
”För att inflationstakten, det vill säga prisökningstakten i samhället, fortsatt är för hög och för långt ifrån Riksbankens mål om en prisökningstakt på två procent. Även om inflationen minskat i mars och april och framförallt varit lägre än vad ‘prognosmakarna’ förutspått, är det inte tillräckligt för att sluta eller pausa styrräntehöjningar”.
Hur ska jag tänka med mina räntor?
”Vill du ha koll på vad Riksbanken gör och agerar så kommer deras nästa penningpolitiska besked 29 juni – håll koll på det. De flesta prognosmakare, alltså banker och andra analytiker som gör ekonomiska prognoser, tror att Riksbanken höjer ¼ procentenheter, det vill säga 25 punkter till en styrränta på 3,75%. Tittar man på vad till exempel riksbankschefen sagt, tycker de inte att räntehöjningarna bitit på inflationen så mycket som de trott att den skulle. Det talar för att de höjer ytterligare i juni”.
Rörlig eller fast ränta?
”Sover man dåligt om natten på grund av osäkerhet om sina räntor kan det vara en god idé att binda under en tid. Historiskt har det dock lönat sig med rörliga räntor. Det man alltid kan göra är att se över sina lån och krediter. Har man till exempel låneutrymme på sin bostad kan man skapa ett så kallat hopbakslån av andra lån (kanske ett privatlån, fordonslån) och sänka sina räntekostnader”.
